IT-olja i relationsverket


Låt oss prova en ny tankemodell: En organisation är inte i första hand en hierarkisk beslutsstruktur. Det handlar istället främst om ständigt pågående aktiviteter och underhåll av relationer. Hur borde då teknikstödet se ut för att stödja aktiviteterna och relationerna?

 - Jag har medvetet jobbat på att presentera nätverk av människor som samarbetar, inte nätverk av maskiner/teknik. Det betyder inte att jag underskattar teknikens betydelse för kommunikation och interaktion – tvärtom. Men jag vill sätta den på plats i ett större, mänskligt sammanhang, säger Sara Eriksén, professor i arbetsvetenskap med inriktning mot informatik vid BTH.

På BTH studerar man användning och design av informationsteknik, bland annat med fokus på offentlig sektor: e-tjänster, e-administration, e-demokrati och e-hälsa.

 - Det handlar inte bara om att utveckla teknikstöd för kontroll av processer och rutiner. Det handlar om att stödja individer, att stödja kommunikation, samarbete och relationer, säger Sara Eriksén.

Inom sociologin finns studier av hur människor organiserar sin vardag (etnometodologi). Den inriktningen får allt viktigare roll i forskningen om interaktion mellan människa och dator.

 - Det behövs nya tankemodeller som hjälper oss att stödja det ständiga organiserandet och improviserandet i vardagen, säger Sara Eriksén.

Om insikter om människans intuitiva och situationsanpassade användning får styra utvecklingen blir tekniken mera användarvänlig. Att välja användarens perspektiv är också en drivkraft för att göra myndighetsinformation mer tillgänglig. Till exempel: istället för sektoriell ordning på webbplatser kan många databaser och informationslager göras tillgängliga på samma plats för en mer associativ sökning.

 - Medborgaren borde inte behöva veta om den information hon eller han söker finns hos Trafikverket eller Tekniska kontoret. Geografisk information kan kombineras med historisk, infrastrukturell, social och ekonomisk information i samma portal. Att lösgöra sig från gamla tankemönster gör att man verkligen kan ta till vara de möjligheter som tekniken erbjuder, säger Sara Eriksén.


Sara Eriksén tycker om att ifrågasätta gamla mönster. Exempelvis inom samhällsplanering.
 - Landsbygd betraktas ofta som ännu inte planlagt område som omger städer. Man talar om stadsplanering kontra landsbygdsutveckling. Det är ett väldigt traditionellt sätt att tänka. Jag blir alltmer benägen att vända på alltihop, gå bort från distinktionen stad/landsbygd och tänka ur ett hushållsperspektiv istället. Samhällsinformation borde vara som en orienteringskarta för hushållen, säger Sara Eriksén.

Ett exempel i den riktningen är utvecklingen av Boverkets planeringsportal. Det är en integrerad webbtjänst till stöd för samhällsplanering, utveckling och tillståndsprövning.

 - Boverket vill samla information från olika myndigheter och underlätta sökandet efter planeringsunderlag, i första hand för professionella men också för privatpersoner. Vi har försökt bidra till att stärka ett medvetet användarperspektiv i det projektet.

Ett annat exempel är projektet Augment.

 - Det blir en tillgänglighetsdatabas där till exempel handikappade kan se hinder, som uppgrävda gator och annat. De ska också kunna uppdatera och underhålla databasen via mobiltelefon till exempel. Att betrakta användaren som en kreativ och konstruktiv resurs i designarbetet är en spännande utmaning, säger Sara Eriksén.

 - Vi deltar också i ett samarbetsprojekt med forskare vid den tekniska högskolan IIT-M i Indien. Bland annat handlar det om att utveckla teknikstöd för vattenhantering. Ett verktyg för hushåll och odlare för att kunna planera och ta till vara vattenresurser effektivt. Det är intressant hur mycket vi har att lära av varandra. De är bra på medborgar­engagemang, de har en stark tillit till den egna förmågan på lokal nivå som vi inspireras av, säger Sara Eriksén.

Februari 2009

Sara Eriksén

Professor i arbetsvetenskap med inriktning mot informatik

Virtuellt nummer 14, februari 2009

 

Share Dela
Redigera